Home » miljö

Tag: miljö

Vad innebär EU:s taxonomi för hållbar verksamhet?

Vad innebär EU:s taxonomi för hållbar verksamhet?

EU:s taxonomi för hållbar verksamhet är redan i kraft, men utvecklas konstant. Med hjälp av Ecobios digitala lösning går det smidigt att följa med ändringarna i EU:s taxonomi samt uppfylla kraven.

EU:s taxonomi är ett lagligt klassificeringssystem som fastställer en lista över miljömässigt hållbara ekonomiska aktiviteter. Syftet är att erbjuda ett gemensamt språk och en tydlig definition av vad ”hållbarhet” innebär för att styra investeringar mot hållbara projekt och aktiviteter. 

Taxonomiförordningen som trädde i kraft den 12 juli 2020 fastställer ramen för EU:s taxonomi genom fyra övergripande villkor som den ekonomiska verksamheten måste uppfylla för att kvalificera sig som miljömässigt hållbar. Förordningen är EU:s verktyg för att planera övergången till en koldioxidsnål, motståndskraftig och resurseffektiv ekonomi. 

Taxonomiförordningen kräver handling från företagen 

Förutom klassificeringen av verksamheter kräver EU: s taxonomiförordning att företag ska följa med ändringarna i lagstiftningen och även bevisa att ändringarna följs. Taxonomiförordningen är redan i kraft, men kommer att utvecklas vidare under de kommande åren. Lagstiftningen bakom principen om att undvika betydande skador (”do-no-significant-harm”) samt lagstiftningen bakom sociala ansvaret utvecklas fortfarande. 

Taxonomiförordningen påverkar finansiella marknadsaktörer, EU-länder samt stora företag som måste lämna en icke-finansiell rapport enligt direktivet om icke-finansiell rapportering (NFRD, direktiv 2014/95/2014). På grund av att lagstiftningen konstant utvecklas bör företag hålla koll på förändringarna och kontinuerligt övervaka efterlevnaden av dem. Ecobio Manager erbjuder företagen en digital lösning (SaaS) för att övervaka efterlevnaden av EU:s taxonomiförordning i verksamheten. 

En digital tjänst för företagens hållbarhetshantering 

Med hjälp av Ecobio Manager kan företaget kontinuerligt hålla koll på den aktuella lagstiftningen inom EU:s taxonomi för hållbara aktiviteter samt bedöma efterlevnaden. Vår digitala tjänst innehåller alltid de nyaste uppdaterade samlingarna inom EU:s taxonomiförordning och tillhörande lagstiftningen både inom EU och nationellt. Vår digitala lösning är ett smidigt verktyg för efterlevnadsbedömning. Våra experter kan hjälpa med klassificering och rapportering inom hållbar finansiering. I vårt webbinarium ”New in Sustainable Finance – How to Apply EU’s Taxonomy Regulation and Reporting Requirements” går vi igenom EU:s taxonomiförordning samt presenterar en lösning på hur företag kan uppfylla de nya klassificerings- och rapporteringskraven. Läs mera om webbinariet och ladda ner det här. 

Utöver våra tjänster inom EU:s taxonomiförordning erbjuder Ecobio Manager ett smidigt och enkelt sätt att leda företagets hållbarhet. Vi är en ny generations affärspartner för att hjälpa digitalisera hållbarhetshantering. Vår SaaS-tjänst innehåller funktioner för hantering av hållbarhet, kemikalier samt säkerhet på arbetsplatsen. Vår innovativa programvara hjälper företag att säkra kravefterlevnaden och förbättra lönsamheten – lokalt och globalt. Läs mer om vår digitala lösning och kontakta oss här. 

Vi erbjuder även konsulttjänster inom hållbar utveckling. Ecobio hjälper er att kombinera målen för hållbar utveckling med framgångsrik affärsverksamhet. Läs mera om våra konsulteringstjänster här.


Text: Emma Björkqvist

Bild: Shutterstock

Nytt inom hållbar finansiering

blank

Hållbarhet och lönsamhet går hand i hand. Kapitalet inom hållbarhetsfonder har fördubblats under de senaste tio åren. Hållbarhetsindex, dvs. index specialiserade på miljö- (E), social hållbarhet- (S) och bolagsstyrningskriterierna (G), har under det senaste året haft både inom den europeiska och nordamerikanska marknaden högre avkastning än deras icke-hållbara konkurrenter. Det finns flera slags index, vilket leder till att det är svårt för investerare att veta vad som indexen innehåller och hur man kan jämföra dem. Europeiska unionen strävar efter att göra indexen mer jämförelsebara och transparenta genom att skapa nya direktiv och därmed förstärka en renare ekonomi.

EU styr kapital mot hållbarhet

EU:s nya lagar inom hållbar finansiering (sustainable finance) styr kapital emot hållbar investering. Detta görs via en klarare definition av verktyg och skyldigheter inom hållbarhetsrapportering och -värdering. För att stöda detta har Europeiska unionen publicerat EU:s klassificeringssystemet (EU Taxonomy Regulation) för hållbar utveckling. Klassificeringssystemet innehåller harmoniska kriterier som definierar ifall ekonomiska verksamheten är hållbar från naturens perspektiv. Klassificeringen innehåller klimatförändringen, vattenresurser och cirkulär ekonomi med mera. Genom att skapa en gemensam klassificering förenas även hållbarhetsrapporteringen, vilket underlättar investerarnas och andra finansiella aktörernas investeringsbeslut. Klassificering är nytt för företag och det är lönsamt att förbereda sig för dem redan nu.

Dessutom kommer Europeiska kommissionen att godkänna ett direktiv, som specificerar rapporteringen kring icke-finansiell information i juni 2021. Direktivet definierar hur och hur brett företag måste rapportera enligt ovan nämnda klassificeringen.

Första företags- och investeringsrapporterna enligt det nya klassificeringssystemet skall publiceras i början av 2022 gällande finansiella informationen från 2021.

Webinarium 28.1.2021: New in Sustainable Finance: How to apply EU’s taxonomy regulation and reporting requirements” 

Är du intresserad av hållbar finansiering? Känner du till EU:s nya hållbarhetskrav? Har du funderat hur du skall förbereda dig för att möta kraven?

Välkommen att höra mer om hållbar finansiering, de nya direktiven och hur det lönar sig att förbereda sig för att utveckla rapporteringen enligt schema. Kom med på vårt avgiftsfria webinarium som hålls på engelska på torsdagen den 28.1.2021 klockan 9.00. Vår expert kommer att gå igenom kraven kring EU:s hållbara finansierings taxonomi.

Läs mer och anmäl dig här!


Text: Sanna Perkiö

Bild: Shutterstock

Källor:

Kauppalehti 5.1.2021. ”Vastuullisuus sai vauhtia koronasta”

https://ec.europa.eu/info/business-economy-euro/banking-and-finance/sustainable-finance/eu-taxonomy-sustainable-activities_en

Global Standard för naturbaserade lösningar

Naturbaserade lösningar skydda biodiversitet

I slutet av juli publicerade den internationella naturvårdsunionen (the International Union for Conservation of Nature, IUCN) en global standard för naturbaserade lösningar (nature-based solutions, NbS) som riktar sig mot världsomfattande miljöproblem. Standarden hjälper regeringar, företag och samhällen att utvärdera hur effektiva deras naturbaserade lösningar är och få största möjliga nytta av dessa lösningar för att hantera problem som klimatförändring, utarmning av biodiversitet och matsäkerhet.

Vad är naturbaserade lösningar och varför behövs det en standard?

Naturbaserade lösningar (NBS) är åtgärder som syftar till att lösa samhälleliga och sociala problem genom att bevara, återställa och hållbart använda naturliga eller förändrade ekosystem, och därmed få både naturen och människor att må bättre. Exempel på NBS är beskogning, strandskydd och grön infrastruktur. Dessa alla är till nytta för både naturen och människorna.

Behov för standarden finns för att vägleda åtgärder, eftersom alla lösningar som kallas naturbaserade inte med säkerhet är sådana som tar hänsyn till både samhällets och naturens välmående. Okunskap kan leda till att man oavsiktligt skadar biodiversiteten. Därför ville IUCN:s arbetsgrupp utveckla kriterier med vetenskaplig grund som skulle passa i olika situationer, områden och sociala omständigheter, så att både människor och naturen kunde tjäna på dem på lång sikt. Sådana ramar är nödvändiga för att öka omfattningen och påverkan av naturbaserade lösningar, för att motverka negativa resultat eller missbruk, och för att hjälpa investerare, politiker och andra parter att utvärdera hur effektiva åtgärderna är och vart investeringarna borde riktas.

Hur fungerar standarden?

Den globala standarden för NbS är ett verktyg för självutvärdering som består av åtta kriterier med tillhörande indikatorer som riktar sig till hållbarhetens tre olika dimensioner – biodiversitet, ekonomi och samhälle. Kriterierna tar också hänsyn till hållbar projektplanering och -ledning. Med hjälp av standardens krav kan användare utvärdera hur omfattande insatserna är och vilka ekonomiska-, sociala- samt miljömässiga påverkningar som finns, för att sedan kunna jämföra resultaten med internationella överenskommelser och mål.  Samtidigt blir verksamheten mer transparent och kan kontinuerligt förbättras.

Standarden innehåller riktlinjer och råd för hur användare kan utvärdera och utveckla sina naturbaserade lösningar. Standardens utvärderingsmatris ger information om hur stor procentuell andel av verksamheten som fyller kriterierna. Informationen visas i form av trafikljus så att användare lätt kan se vilka delar som ännu ska utvecklas. IUCN granskar standardens delområden och krav kontinuerligt så att de lämpar sig för företag och aktörer i olika branscher.

Behöver ni hjälp?

Ecobios miljöexperter hjälper ditt företag nå era mål för hållbar utveckling!

Kontakta oss: info@ecobio.fi

Se fler nyheter

 


Text: Mai Kärppä & Caisa Lindblom

Översättning: Laura Montonen

Källor: https://www.iucn.org/theme/nature-based-solutions/iucn-global-standard-nbs

https://www.iucn.org/news/nature-based-solutions/202007/iucn-standard-boost-impact-nature-based-solutions-global-challenges

COVID-19 inverkan på klimatförändringen

covid-19 klimatförändring

Read the article in english here

Hur hänger klimatförändringen och COVID-19 ihop? Kan åtgärder som tagits mot COVID-19 ha en positiv inverkan på klimatet?

På en viss nivå kan man se likheter mellan COVID-19 pandemin och andra nuvarande kriser, som till exempel klimatförändringen. Dessa världsomfattande kriser kräver en global-till-lokal -respons, långsiktigt tänkande, ny forskning och innovationer samt politisk vilja att göra grundläggande förändringar. (Weforum, Climate Foresight).

Coronaviruset, COVID-19, som spridit sig från ett litet torg i Wuhan, Kina, har en en tidsperiod på några månader blivit en global pandemi med märkbar inverkan på våra samhällen och vårt vardagsliv.

Ett tema som har diskuterats i flera forum berör COVID-19 pandemins inverkan på klimatet. Många har frågat sig hur det är möjligt att regeringar har reagerat så snabbt på coronaviruset, trots risker för ekonomiskt kollaps, medan klimatförändringen verkar vara för svår och känslig att bekämpa. Med tanke på att antalet döda per år på grund av klimatförändringen har uppskattats vara 10 gånger högre än mängden döda av COVID-19, är detta en viktig fråga. Svaret ligger djupare och är mer komplex än detta, men några av anledningarna är enkla: COVID-19 händer nu, den är synlig och sprider sig snabbt och har omedelbar och direkt påverkan på alla. Åtgärderna, så som isolering och god handhygien, är också tydligare och mer rätframma än de åtegärder som kan tas för att bekämpa klimatförändringen. (Ecowatch)

COVID-19 inverkan på klimatförändringen

Det har spekulerats ifall COVID-19 kunde sakta ner den globala uppvärmningen. Runt om i världen har flyg ställts in, fabriker stängts ner, konserter och idrottsevenemang ställts in och de som inte arbetar i kritiska sektorer med tanke på samhällets funktion har stannat hemma. Ländernas åtgärder för att förhindra spridningen av viruset har resulterat i minskade utsläpp av föroreningar och växthusgaser.

I Kina minskade utsläppen med 25 % i början av året och kolförbrukningen sjönk med 40 % i Kinas sex största kraftverk, jämfört med sista kvartalet 2019. På samma sätt har föroreningsnivåer i New York minskat med nästan 50 % jämfört med samma tid i fjol. Det är dock inte första gången en epidemi eller världsomfattande kris har lett till lägre utsläpp. Under finanskrisen 2008 sjönk utsläppen avsevärt för ett år. (BBC). Hela världens koldioxidutsläpp från förbränning av fossila bränslen och cementproduktion minskade med 1,4 % för att sedan öka igen med 5,9 % 2010. (Human Rights Watch).

Inverkningarnas avigsida

En del experter är oroliga att de positiva effekterna av COVID-19 kommer att förbli kortvariga. Ett av virusets biverkningar är att evenemang och projekt blir försenade eller inställda, och klimattoppmöten är inget undantag. Ett av dessa möten är FN:s klimattoppmöte som på grund av pandemin skjutits upp med ett år till 2021. På mötet förväntas 196 länder presentera nya planer för att uppnå målen för att minska de globala utsläppen. Förutom inställda klimatmöten har länder runtom i världen senarelagt gröna investeringar och istället riktat pengarna till kampen mot COVID-19.

Företag vars verksamhet idag påverkas märkbart av pandemin kommer osannolikt satsa på långsiktiga gröna investeringar i en nära framtid. Svårigheterna att samla ihop världsledare och göra betydande gröna investeringar sätter käppar i hjulen för arbetet mot klimatförändringen. Samtidigt har behovet att bekämpa klimatförändringen aldrig varit mer brådskande.

Det som är säkert är att det finns ett starkt samband mellan ekonomisk aktivitet och globala koldioxidutsläpp på grund av dominansen av fossila energikällor. Detta samband antyder att vi möjligtvis kan möta en välkommen överraskning på grund av coronaviruspandemin: en minskning av koldioxidutsläpp som beror på minskad energikonsumtion. (Centre for International Climate Research).

Sammanfattningsvis

  • Vi har sett att regeringar kan vidta åtgärder och människor kan ändra på sitt beteende under en väldigt kort tidsperiod.
  • COVID-19 kan ha positiv påverkan på klimatförändringen ifall detta leder till långvariga ändringar i beteende och förändring i våra tankesätt och prioriteringar.
  • Det finns ett starkt samband mellan ekonomisk aktivitet och globala koldioxidutsläpp.
  • Pandemin kan leda till att vi bättre förstår vilka band som förenar oss globalt.

Behöver ni hjälp med hantering av COVID-19 effekter eller klimatförändring på din arbetsplats? Våra miljön- och kemikalieexperter finns till för er!

Ta kontakt: info@ecobio.fi

Ecobios kundprojekt fick årets MKB-pris 2020

Årets MKB 2020 Finland

Utvidgandet av Koverhar hamn som utförts av Hangö hamn Ab och Trafikledsverket har fått årets ’Hyvä YVA’ -pris (årets MKB pris, miljökonsekvensbedömning). Ecobio agerade konsult i projektet och ansvarade för miljökonsekvensbedömningen och ledningsgruppsarbetet. YVA rf beviljar årligen ett pris för exemplariskt förfarande beträffande miljökonsekvensbedömning.

YVA rf:s grunder för priset

Bedömning av effekternas betydelse har en viktig roll i miljökonsekvensbeskrivningen av Koverhars hamns utvidgande. Påverkan har bedömts omfattande genom att följa bedömningsgrunder för betydande miljöpåverkan. Genom tydlig rapportering lyfts de betydande effekterna fram särskilt bra. Det är möjligt att följa vilken betydelse de konkreta sätten att hämma effekter har för projektets påverkan och planering. Effekternas betydelse har bedömts utan och med de planerade sätten att hämma dem.

Materialet och rapporteringen för MKB:n av Koverhars hamns utvidgande har beretts tydligt och läsarvänligt. Huvuddelar och kärninnehåll av konsekvensbedömningen har samlats i miljökonsekvensbeskrivningen som kompletteras med flera utredningar.

Ecobio ansvarade för MKB-processens förverkligande och konsekvensbedömningar

Ecobios konsulter Masi Mailammi och Inka Voutilainen ansvarade för projektets förvekligande. Mailammi var projektledare och Voutilainen ansvarade för bedömning av de mest betydande miljökonsekvenserna.

”Särskilt nöjd är jag att vi lyckats sammanfatta de väldigt omfattande utredningarna och bedömningarna i en tydlig miljökonsekvensbeskrivning. Jag är också nöjd med lednings- och uppföljningsgruppernas arbete. Ledningsgruppen bestod av statens och kommunens miljöskyddsmyndigheter, och deras höga krav gjorde att bedömningen blev väldigt omfattande. MKB-förfarandets inflytande var märkbart: ett av projektalternativen bedömdes som dåligt enligt konsekvensbedömningen och ersattes med ett nytt alternativ som var bättre för miljön.” – Masi Mailammi, projektledare, Ecobio

Behöver ni hjälp med miljökonsekvensbedömningar? Våra erfarna miljökonsulter hjälper er! Ta kontakt: info@ecobio.fi

SOER 2020 Europas natur – tillstånd & framtid

fox in forest europe

Vart femte år offentliggör Europeiska miljöbyrån, EEA, en omfattande rapport som beskriver åt vilket håll miljöns tillstånd utvecklas i olika delar av Europa. SOER 2020 är den mest omfattande integrerade uppskattningen som har gjorts, och den erbjuder en möjlighet att betrakta miljöns tillstånd i olika länder. I rapporten behandlas hur permanenta, omfattande och brådskande miljöutmaningarna är och utreds vilka lösningar och åtgärder som krävs för att förändra läget.

Miljöutmaningarna globala

De rapporter som har offentliggjorts under de senaste 18 månaderna angående klimatförändring (IPCC), biodiversitet (IPBES) och naturresurser (IRP) visar alla att nuvarande produktions- och konsumtionssystem och levnadsvanor inte är hållbara.

Innan år 2050 förväntas jordens befolkning öka till 10 miljarder, vilket kommer att leda till att vattenbehovet ökar med 55 procent, resursanvändningen fördubblas (innan år 2060) och energiefterfrågan ökar med 30 procent (innan år 2040). Dessa problem kan dock mångdubblas om miljöförstörelse leder till kollaps av viktiga ekosystem, så som arktiska områden, korallrev och Amazonernas regnskog. Våra samhällen är globalt beroende av sådana ekosystem. Att vända utvecklingen förutsätter radikala förändringar och åtgärder under detta decennium, för att kunna bevara gynnsamma levnadsförhållanden för människor, djur och natur.

SOER 2020

SOER 2020 rapporten inriktar sig på utmaningar och förändringar som EU och dess medlemsländer bör lösa på systemnivå. För att uppnå EU:s miljövision för år 2050 förutsätts förändringar i handlingar och effektivitet av stater, företag och medborgare.

Rapporten består av fyra huvudsakliga delar. Delarna 1–3 betonar hur permanenta, omfattande och brådskande miljöutmaningarna i de europeiska länderna är. Del 4 inriktar sig på att finna sådana lösningar och åtgärder som kunde leda till att målen uppnås.

Europas miljö – tillstånd & framtid

Europa använder för närvarande mer resurser och försämrar jordens miljötillstånd mer än majoriteten av områdena i världen. Övergång till ett hållbart samhälle kräver en snabb och omfattande minskning i miljöbelastning. Europeiska medborgare kommer att drabbas av ett ökande antal miljöproblem, så som utarmning av naturens mångfald, överexploatering av resurser och miljörelaterade hälso- och välbefinnanderisker.

EU har under de senaste åren bearbetat flera strategiska handlinsramar som inriktar sig på att utveckla EU:s ekonomi och system, så som rörlighet och energieffektivitet, för uppnå en balans mellan naturen och ekonomin. FN:s mål för hållbar utveckling stöder och kompletterar EU:s mål och sätter ramar för att uppnå sociala och ekonomiska mål samt miljömål. I december 2019 godkände EU-kommissionen en europeisk grön giv (European Green Deal) som skärpte EU:s klimat- och miljömål. Meningen med överenskommelsen är att skapa nytta för företag och medborgare vid en övergång till grönare ekonomi.

EU:s miljöpolitik styrs för närvarande av tre prioriterade mål i enlighet med det sjunde miljöhandlingsprogrammet (EAP, Environment Action Programme 2020):

  1. Att skydda, bevara och stärka unionens naturkapital
  2. Att omvandla unionen till en resurseffektiv, grön, konkurrenskraftig och koldioxidsnål ekonomi
  3. Att skydda unionens medborgare mot miljöbelastningar och risker för hälsa och välbefinnande

Europa har gjort framsteg inom resurseffektivitet och cirkulär ekonomi. Materialanvändningen har minskat och effektiv utnyttjande av resurser förbättras. Detta har påverkat positivt även ökningen av bruttonationalprodukten (Ympäristötiedonforuumi).

Europas naturkapital

Enligt SOER 2020 rapporten har Europas naturkapital (naturens mångfald) inte lyckats bevaras i enlighet med målen i det sjunde miljömålsprogrammet. Trots att Europa har uppnått sina mål för skyddande av land- och havsområden verkar en försämring av naturens mångfald inte kunna förhindras under 2020. Skadliga utsläpp som minskar naturens mångfald bör minskas kraftigt under de kommande åren.

För att bevara naturen håller EU på att utarbeta en strategi för biologisk mångfald till år 2030.

Vad nu?

För att uppnå målen för hållbar utveckling och en balans mellan natur och samhällen är det nödvändigt att implementera FN:s agenda för hållbar utveckling (Agenda 2030) mer effektivt. Europa kan dock inte uppnå sina hållbarhetsmål avskilt från resten av världen. Avgörande för utvecklingen kommer att vara ambitionsnivån i miljölagstiftningen och nya innovationer som leder till nya tankesätt och levnadsvanor. Detta förutsätter att samhällen och företag identifierar möjliga risker och påverkningar samt planerar åtgärder för att förbereda sig inför samt förebygga dessa. Europa har ett unikt tillfälle att föregå med gått exempel och globalt visa hur det är möjligt att uppnå hållbarhetsmålen.

 

Behöver ditt företag hjälp med att uppnå miljömål? Våra miljöexperter hjälper er!

Ta kontakt: info@ecobio.fi

 


Caisa Lindblom & Laura Montin (översättning)

Källor:

SOER 2020 rapporten: https://www.eea.europa.eu/publications/soer-2020